Varför arbetsgivare bör främja visselblåsning

Att främja utövandet av visselblåsning kan låta kontraintuitivt, men forskning på området visar att det finns tydliga fördelar. Utöver att undvika böter bör arbetsgivare överväga följande skäl till att främja visselblåsning i sin organisation:

‍

• Nya krav
• Ny begreppsbildning visselblåsning
• Företagskultur

‍

Nya krav

‍

Åtminstone inom Europeiska unionen (EU) är det whistleblower system inte längre ett alternativ för företag med över 50 anställda. Med andra ord måste organisationer nu främja visselblåsning vare sig de vill det eller inte. EU:s visselblåsning direktiv från 2019 fastställer en minimistandard för visselblåsning -system och företag måste anpassa sig till denna nya verklighet.

Denna process kompliceras av att många aspekter av direktivet omfattas av lokal lagstiftning. Detta kan till exempel innebära att vissa medlemsstater accepterar anonyma anmälningar som legitima, medan andra inte gör det. Dessutom planerar Europeiska kommissionen att införa ett annat direktiv som syftar till att säkerställa att mänskliga rättigheter beaktas, vilket skulle kunna inbegripa företagens mekanismer för klagomål. Trycket på företagen att följa den snabbt växande lagstiftningen ökar alltså.

‍

Ny begreppsbildning visselblåsning

‍

Med tanke på detta har organisationerna inte mycket annat val än att snabbt gå med på visselblåsning . För att få detta att fungera för arbetsgivarna verkar en konceptuell förändring vara nödvändig. Det är vanligt att analysera kriser i termer av brist, dvs. de frågor som ställs efter en incident antyder att dåliga resultat kan undvikas, om bara de rätta förfarandena kan införas i förväg. Detta innebär att visselblåsning ses som en konsekvens av en redan bruten kommunikationsprocess.

Ett annat sätt att se på problemet, som föreslås av Rothel Smith III et al. (2021), ser visselblåsning som en protest mot rådande organisationsnormer i en miljö som över tid har utvecklats till att kväva självkritik. Att säga ifrån kan därför förstås som en vädjan om ett annat sätt att leda organisationen. Att se visselblåsning på detta sätt kan hjälpa organisationer att gå framåt i stället för att fastna i sin egen sörja.

‍

Företagskultur

‍

Detta leder oss till den sista punkten om organisationskultur. Den miljö som de anställda befinner sig i påverkar resultatet av fall av tjänstefel. Forskning av Cleary & Duke (2019) påpekar att miljöer där det finns ett stort fokus på individers makt och inflytande tenderar att främja fördomar som avsiktlig blindhet. Detta är när individer ignorerar legitima klagomål. Detta resulterar i en oförmåga att på ett tillförlitligt sätt bedöma och vidta åtgärder som svar på tips från anställda, även om det finns gott om bevis till stöd för påståendet.

Därför måste organisationens kultur förändras om den ska kunna dra nytta av effekterna av visselblåsning rapporter. En positiv arbetskultur påverkar trots allt medarbetarnas prestationer och hur de stannar kvar, talangrekryteringen och till och med lönsamheten.

‍

Ny och kommande lagstiftning sätter press på företag att implementera visselblåsarsystem, men deras framgång beror på mer än bara ett enkelt genomförande. En förändring i synen på visselblåsning kan bidra till detta och göra det möjligt för organisationer att dra nytta av fördelarna med tidig riskhantering. Företagskulturen är en avgörande faktor för framgångsrika visselblåsarsystem, och organisationer kan skörda frukterna av detta. Kulturella förändringar sker dock inte bara över en natt - de kräver tid, ansträngning och öppna dialoger.

‍

Läs mer:

‍

Cleary S, Duke M (2019) "Sammanbrott i den kliniska styrningen: Australiska fall av avsiktlig blindhet och visselblåsning. Etik inom omvårdnad. [Online] 26 (4), 1039-1049.

Rothel Smith III W, Treem J W & Barbour, J B (2021) "Kapitel 15: visselblåsning som ett sätt att (om)konstituera en organisation." pp. 214-228 i: Ed. Svenkerud P J, Sørnes J O & Browning L (2021) visselblåsning, Kommunikation och konsekvenser: Lärdomar från det norska nationella lotteriet. Routlege: New York och London. ISBN: 978-0-367-82203-3

Saloranta, J (2021) "EU:s direktiv visselblåsning : En möjlighet att (operationalisera) klagomålsmekanismer för mänskliga rättigheter i företag? European Business Organization Law Review. [Online] 22(4), 753-780.

‍